i måndags började skolan igen. och man kan med ett milt uttryck säga att slowstarting (finns det ens ett sånt ord?) inte är ett begrepp som ky-akademin följer. projekt direkt och redovisning imorgon, veckan har varit intensiv. men om jag tänker efter... vad hade jag egentligen förväntat mig? det här är ju inte högstadiet eller gymnasiet då man första veckan efter sommarlovet mestadels ägnade sig åt att återberätta sina sommarminnen för kompisarna alternativt skriva en uppsats om sina sommarupplevelser. iallafall, min hjärnverksamhet är slowstarted oavsett vad kyakademin är.

och nästa vecka ska bli värre, fick jag höra. bara att inse fakta - gillar jag inte stress och press och måste-få-en-skitbra-idé-NU-grejen så har jag valt fel yrke. men jag gillar det ju. egentligen.

annars så händer inte så mycket, inget i klass med badbyxbytargubben iallafall.

person: gubbe
plats: askimsbadet

jag låg och solade på magen (viktig detalj) och råkade av en händelse titta åt vänster och fick sedan de närmsta 15 minuterna iaktta ett mycket underhållande skådespel. det var nämligen såhär att en gubbe, säkert 80+ i morgonrock skulle byta från badbyxor till kalsonger, och detta visade sig vara svårare än det egentligen bör varit. han satte sig på sin rullator med morgonrocken öppen, tog fram sina kalsonger och sen funderade han väldigt väldigt länge (en så kallad konstpaus) på hur han skulle gå till väga. tillslut kom han fram till att det bästa var att lägga kalsongerna framför *piiip* och att sedan försöka få av badbyxorna. ni förstår ju själva att det inte var särskilt lätt.... han drog ner lite i taget först på vänster sida, sen på höger sida, samtidigt som han var tvungen ha koll på att kalsongerna täckte det allra heligaste.

när väl badbyxorna var av kom nästa problem, hur skulle han förflytta kalsongerna (som täckte ni vet vad) ner mot fötterna för att sen få på dom? konstpaus. mycket eftertanke. han kom i alla fall fram till att han skulle använda sig av högra hörnet på morgonrocken som täcke över den (antagligen) frusna och (antagligen) obefintliga "värdesaken". vilket, som ni kanske förstår, inte heller var så smart med tanke på att han för att få på kalsongerna var tvungen att lyfta ena benet...

jag tror att han gav upp ungefär här och konstaterade att de som sett det de inte fick se, redan sett tillräckligt, så han drog ogenerat upp kalsongerna, och SOM han drog upp dom! jag frågade mig själv just där och då om det var tanga gubben hade, och om han isånafall hade vänt dom bak och fram. well, det stack ut mindre fördelaktiga (ganska håriga) partier på båda sidor om tygbiten i mitten. jag vill även tillägga att överdelen på kalsongerna befann sig någonstanns mellan navlen och hakan, mittemellan ungefär. han verkade i alla fall nöjd med sin bedrift.

jag däremot visste inte om jag skulle skratta eller gråta. redan efter 3 minuter borde jag som den medmänniska jag faktiskt är gått fram och bett honom stänga morgonrocken.... det hade inneburit: inget flashande av det vi andra på stranden inte ville se (kanske bara var jag som tittade?), 15 minuters insparad tid, herregud det hade helt enkelt inneburit att den stackars gubben sluppit gå igenom det jag precis berättat.

hela händelsen är av skräckblandad förtjusning. jag skrattade länge, jag skrattar än, men det är nästan så att skrattet fastnar i halsen tillslut, men tanke på att jag säkert själv sitter i samma båt (på en liknande rullator) om 60 år. vad vet jag egentligen om hur lätt det är att byta kläder på stranden när man är gammal?