22 april

tack
annika, mamma, jimmy, ella, krickan, ella m, linnea, mormor, sussie, hanna, mia, anton, anna, lena, kimpen, martina, emma, mats och frida för sms-gratulationer.


tack

patrik, anna y, jimmy, hanna n, anders, sebastian, mikael, malin, robin, per, anna w, oscar, kristin, cia och karin för facebook-gratulationer.


tack

jennie, kicki, pappa, mamma, mormor och siw för telefonsamtal.


tack

jitex och rmv08 för vacker sång.


det händer grejer på båten mellan klippan och lindholmen

idag hamnade jag nämligen mittemot viveca sundvall och hennes barnbarn påväg hem från skolan. först hade ja ingen aning om vem tanten var, men blev misstänksam när en helt random person kom fram och frågade henne om hon ville komma till hans café och prata vid en tillställning. sen blev ja ännu mer misstänksam när hon berättade för sitt barnbarn att det är hon som har döpt älvsnabben 4 och att det sitter ett fotografi uppsatt på henne i båten. skyndade mig därför hem och googlade hennes namn och insåg att tanten inte bara var lite känd, utan att hon skrivit cirka 65 kända barnboksböcker och vunnit flera stora priser. så när hon i framtiden sätter upp bilden från deras utflykt så bör det stå fotograf: maja johansson.


förövrigt fyller jag år idag. 22 år den 22:a april, det är magisk bara för att det aldrig händer igen.


hjälp isak!

min kusin isak som är 11 år gammal har på egen hand skapat en hemsida för att hjälpa utvisningshotade i sverige. stöd hans namninsamling genom att skriva i hans gästbok.

www.infoom.se/mysite/index.php?user=1625

mitt knä är helt!

magnetröntgen visade inga skador på varken korsbandet, ledbandet eller minisken. vilket nu i efterhand känns väldigt konstigt eftersom jag vred knäet så att det knakade. den extremt ovanliga skadan visar sig även vara extremt mystisk. tur för mig! vet iochförsig inte riktigt om det är tur eller otur att jag är överrörlig i alla lägen?


har även börjat avveckla mina kryckor, det är nog ungefär samma känsla som jag hade för 22 år sen när jag lärde mig gå. jag minns förståeligt nog inte just den dagen, men kan nu ungefär tänka mig hur jag kände. staplar mig visserligen fram som en 80-årig tant med stelopererat ben... men va gör det!?


lite (eller mycket...) rehab och sen står jag redo inför mötet med mallbacken den 17:e maj. kan ju inte missa den matchen - och visst måste man ha ett mål? är jag tillbaks tidigare än så är det en stor bonus, är jag tillbaks senare är de som de är!


RSS 2.0