ibland när det blir för mycket av kryckor och lårkakor och hälsenor och grejer så kan man alltid roa sig med annat. ett exempel kan vara att skapa en berättelse, där man fyller i varandras meningar. jag och anna har ägnat oss åt detta, här kommer resultatet:

del 1:

anna: det var en gång...
maja: ... två kalvar...
anna: ... som bodde i en storstad...
maja: ... där levde dom som kalvar gör...
anna: ... dom var bröder...
maja: ... och syskon...
anna: ... en dag...
maja: ... tappade den enda klöven...
anna: ... och den andra svansen...
maja; ... nu var de svans-och klövlösa...
anna: ... en dag gav de sig ut för att leta...
maja: ... det var i april...
anna: ... när solen stod som högst på himlen...
maja: ... och natten var som mörkast...
anna: ... de begav sig ut på landet...
maja: ... där fanns det gräs...
anna: ... helt plötsligt...
maja: ... skrek ragnar hjälp!...
anna: ... daggen svarade...
maja: ...vad är det som händer?...
anna: ... jag har trampat i en myrstack...
maja: ... jag hatar myror...
anna:.... hur kan du hata myror om du aldrig har sett en myra?...
maja: ... jag har sett massor av myror...