idag var tanken att jag skulle jobba, liksom få undan en del av högen som ligger och väntar på mig. det var tanken.
men istället ägnande jag mig åt: dammsugning och tv-spel. jag ser det som ett misslyckande.

spelade träningsmatch nummer två igår. vinst med 3–0. det bästa var återigen konstgräset, samt att jag spelade i shorts och t-shirt. en liten sommarkänsla smög sig in i mig. nej – jag frös inte.
efter förra matchen beklagade jag mig säkert i en vecka över min kropp, nästan lika illa är det nu. mitt vänsta ben ser minst sagt misshandlat ut. färgen är blå-svart och jag är för ens gångs skull glad att inte shorts och klänningssäsongen är här riktigt än. något annat värt att notera är våra motståndarnas vänsterback. kvinnan är född -61, men andra ord 49 år gammal. det finns flera anspekter som är sjukt med just det:
1. hon har (antagligen) spelat fotboll längre än de flesta i laget levt.
2. hon debuterade (förmodligen) i a-laget någon gång under 70-talet.
3. hon skulle kunna va någons mormor.
och slutligen, det sjukaste:
4. hur fan håller kroppen?!?