i oktober 2008 ägnade jag ett inlägg åt att klaga på mens och mensvärk, ja, hela skiten överhuvudtaget. jag var bitter. nu, drygt ett år senare, vill jag påstå att jag är beredd att byta kön. jag har lyckats blivit skapad till denna värld med oturen att ha världshistoriens jobbigaste mensvärk, vilket jag accepterat – tills nu. i skrivandets stund är jag inne på dag fem av mensvärk. dag fem! enligt apotekets hemsida avtar värken efter att man fött sitt första barn eller när man passerat 30 år. nåt barn är inte påväg, om jag inte bestämmer mig för att klämma fram ett bara för att bota detta. men det vore med lite eftertänksamhet ganska elakt mot barnet. 30 årsgränsen då, den är sju år bort. jag har med andra ord sju svåra år framför mig.