det är en sak om man upplever en regnig sommar. men det är en helt annan sak om sommaren börjar helt fantastiskt för att sedan övergå i katastof. vad hände!?!!!? plötsligt blev det oktober. det var ju tillomed så varmt och såg så hoppfullt ut att jag lät bli att packa ner skor, byxor, jacka och tröjor inför min vistelse i torsby. det får jag bittert ångra nu. men min bitterhet att kommit till den gräns att jag gladerligen fortsätter att stoltsera i linne och sandaler. jag helt enkelt vägrar inse vad som håller på att hända. den sista gnistan hopp föll dock då jag (med knutna tummar, och tår) surfade in på smhi och möttes av detta:



men ack den som ger sig tänkte jag, och försökte med aftonsbladets väder istället:



en solstråle tändes i mitt hjärta då solen gör ett kort återbesök onsdagen den 15:e. strålen släcktes dock sekunden senare då jag inser att jag jobbar just den dagen, 8-16............

fortfarande bitter.