igår
mamma:"ja får töcker svarta hårstrå som växer ovanför läppen"
jag: "jamen för fan mamma jag har ju en hel mustasch"
mormor: "ja, men de ska du ha du maja"
jag: "???"

idag
gerd: "men maja, gud se svart du är ovanför mun. har du töcken väldi mustasch!"
jag: "ja..."

nog för att jag är mycket väl medveten om att man inte väljer sina gener. jag har ärvt pappas hårighet (tack pappa). och den innefattar såväl ihopväxta ögonbryn som mustasch och manliga ben. men inte visste jag att den är så tydlig som jag nu inom loppet av två dagar fått erfara...
hade jag varit fjorton hade jag antagligen gråtandes, bredsladdat in i badrummet, grepat rakhyveln och rakat bort pälsen. nu ser jag det mer som en kompensation för min obefintliga överläpp.