min blick fastnade häromdagen på en man i spårvagnen. en sån man som jag (alla?) skulle sätta stämpeln "menlös" på. och då kanske man kan fråga sig vad menlös egentligen innebär, men för mig och för många andra räcker ordet för att beskriva personen. rätt och slätt - menlös!

i alla fall, in på spårvagnen kommer den menlöse mannen, tittar sig förvirrat och nervöst (hans blick sa detta) omkring efter sittplats, konstaterar att det inte finns någon och beslutar att luta sig lite försiktigt mot väggen istället, i ett så kallat barhängs-lut. men det är inte detta som fångar mitt intresse till fullo, utan boken han håller i sin hand. den är stor och tjock och titeln löd något i stil med "att misslyckas som man". kanske var titeln en helt annan och kanske handlade boken om allt annat än att vara en misslyckad och menlös man, men jag kunde inte låta bli att le.