jag hatar mens och ja jag är bitter. skulle också kunna uttrycka mig med att jag inte förstår varför jag behöver ha det? (vilket jag såklart förstår). den smarta anledningen är ju som vi alla vet att jag, vi, det kvinnliga könet behöver tappa blod några dagar i månaden för att en vacker dag bokstavligen trycka ut en unge, där det, enligt mig, fysiskt inte borde vara möjligt att få ut något så stort (antar att jag märker ATT de går när jag väl ligger där).

åter till mens-delen. när gud (enligt de som tror de va han) uppfann denna fantastiska manick så borde han varit mer rättvis, dvs mer socialdemokratisk och gett alla kvinnor samma sorts mens. och då menar jag att alla borde ha mens 2 dagar varje månad, utan mensvärk. nu är ju fallet så att några är lyckligt lottade och lyckas bara trycka ut sisådär 3-4 droppar och inte ha de minsta ont, medans andra (typ jag) alltid tror att jag ska förblöda och dessutom svimmar av värk. whyyy god, WHYYY?

enligt wikipedia kan man vid riktigt svår mensvärk operera bort livmodern. var finns då logiken? vi kvinnor har mens endast av en anledning, för att kunna få barn. säg då att man lider av en fruktansvärd mensvärk och tvingas operera bort livmodern för att kunna leva normalt, vilket då i sin tur leder till att man aldrig kommer kunna få barn. logiskt var ordet.

och om ni undrar varför jag könsbestämde gud till en man, så är det enkelt förklarat. en kvinnlig gud skulle självklart inte bestämt att kvinnan skulle få mens.

avslutningsvis.
ni män har de jäkligt lätt, iallafall i det här barnfödarämnet. ni håller handen efter 9 månader. that’s it. (ok, ni får cred för att det faktiskt är ni som producerar ungen från första början). men jag ska inte ens gå in på vad kvinnor behöver stå ut med under de 9 månaderna. och när vi väl tryckt ut ungen (som jag personligen tror känns ungefär som att skita ut en soffgrupp) så tro fan då att mensjäveln kommer tillbaks varenda månad.