gott folk! maja johansson har precis genomförd sin solodebut i ämnet bakning. som alla (?) kanske tror borde det ha resulterat i en smärre katastrof. men jag måste nu med resultatet i handen och magen göra er besvikna och konstatera att jag är riktigt nöjd med debuten.

vägen mot målet var däremot inte spikrak. mjöl, pulver och salt precis överallt. och själva degen tog ett sekel att få ordning på - antingen alldeles för kletig eller alldeles för torr. trots att jag läste receptet innantill förstod jag inte riktigt det där med "dela degen i fyra bitar. platta ut dem på mjölat bord till runda plattor. lägg dem på smord plåt. skåra varje platta kortvis i fyra delar". min scones-deg var visserligen delad i fyra delar men sen hände inte så mycket mer. så fyra relativt stora och tjocka degbitar tog plats i ugnen. och som ganska (mycket?) oerfaren bakare med ganska (mycket?) dåligt minne så tänkte ja inte på att degen sväller lite (mycket?) i ugnen. så det där med att de var tjocka, blev till väldigt tjocka. iallafall, 10 min senare och med en lätt kant-bränning var mina livs första scones klara!

summan av kardemumman - de smakade gott! (vad ska jag jämföra med föresten?) och jag har även dragit en slutsats: "det är insidan som räknas".